Speeches Shim
Objetivu: Projetu Avansa Agrikultura nudar komponente xave ida ba iha USAID nia estratéjia hodi haforsa kapasidade umana no institusionál iha Timor-Leste
|
Lokalidade: Munisípiu Aileu, Ainaro, Bobonaro, Dili, Liquica no Ermera |
Parseiru Importante: Ministériu Agrikultura no Peska; Turizmu, Komérsiu no Indústria; no Saúde. Organizasaun Setór Privadu |
Durasaun: Abril 2015 — Marsu 2020 |
Kontratu: $19.2 million |
|
Parseiru nia Kontaktu: Cardno Emerging Markets USA Ltd. Paul Mason Xefe de Ekipa Email: info@avansaag.com |
USAID nia Kontaktu: David Howlett Agriculture Officer |
Rezumu:
USAID nia Projetu Avansa Agrikultura aselera hela kreximentu ekonomia sustentável iha setór agrikultura. To tempu projetu remata, USAID antesipa kuaze uma kain hamutuk 9,000 sei hetan rendimentu aas, hasa’e sira nia rai osan no han ai-han ne’ebé nakonu ho nutriente barak liu tan. USAID adopta tiha ona lisaun husi projetu pasadu ne’ebé servisu hamutuk ho agrikultores, sosa na’in, no komunidade sira. Sustentabilidade longu-prazu sei garante liu husi haforsa ligasaun entre setór privadu no parseiru lokál ne’ebé mak fornese servisu ba agrikultores iha area rural.
![Avansa Agrikultura Timor-Leste USAID Avansa](https://2017-2020.usaid.gov/sites/default/files/styles/732_width/public/nodeimage/_MG_0409.jpg?itok=vGIBgLrd)
Alkansu Prinsipál Sira:
- Rendimentu média kada tinan ba uma kain agrikultór sira nian aumenta ba porsentu 18 iha FY2019 husi dollar $2,454 no sa’e ona ba porsentu 944 dezde projetu ne’e hahú iha 2015.
- Inisiativa projetu nian benefísia ona uma kain hamutuk 8,695.
- Hare ba joven, projetu fornese ona treinamentu ba hasa’e abilidade ba juventude hamutuk 6,591 inklui emprendedora, produsaun agrikultura, jestaun rekursu naturáis, no nutrisaun.
- Hamlaha moderadu to’o hamlaha grave redús ona to porsentu 90 iha area tarjetu sira dezde projetu hahú.
- Setór fornesimentu insumu dezenvolve di’ak, hatudu aumenta triplu iha fornesimentu insumu kada tinan husi $200,000 to $770,293 dezde 2015.
- Kuaze agrikultores hamutuk 32,000 uza teknolojia foun hodi nafatin hadi’a sira nia produtividade.
- Projetu introdús teknolojia ne’ebé mak bele hadi’a promove redusaun risku klimátiku no jestaun rekursu naturáis iha ektare 3,376, hodi mellora kapasidade signifikante agrikultores sira nian ba maneja bee menus no erozaun.
- Agora daudauk porsentu 83 feto ho idade reprodutivu konsume ai-han ne’ebé ho nutrisaun, inklui han grupu ai-han nutriente lima ou liu iha sira nia hahán.
Comment
Make a general inquiry or suggest an improvement.